Från Birka till Snailbrook

En stadskärna innehåller många olika delar. Handeln är självklart en viktig bit av tårtan.  
Jag tänker fördjupa mig lite i just handel de närmaste veckorna. En del av det som skrivs här är hämtat från en rapport från Svensk Handel, det andra från mig. Risk för mix! 

Så länge som städer har funnits har handeln varit en central del och stadens motor. Staden har ofta varit ett ekonomiskt centrum där ett starkt handelsutbud och en god tillgänglighet har varit en förutsättning. De första städerna var handelsstäder. Redan i mitten av 700-talet bildades tätorten och handelsklustret Birka på Björkö i Mälaren. Birka brukar kallas Sveriges första stad och var under 200 år Sveriges viktigaste knutpunkt för handel i hela norra Europa. Det fanns redan då viktiga framgångsfaktorer:  

1 – Utbudet  
Till Birka kom köpmän och hantverkare från Europa och andra delar av världen med varor som arabiskt silver, östeuropeiska pärlor, glasbägare, keramik och exklusiva tyger. Dessa varor byttes mot lokala varor, t.ex. järn, hudar och pälsar. I stadens arbetarkvarter fanns många olika hantverkare. Utbudet var redan då den främsta anledningen att besöka staden. Det vi idag ofta kallar reseanledning. 

2 – Tillgänglighet  
Redan på Birkas tid var läget och tillgängligheten en förutsättning för en stad. Vikingatidens primära infrastruktur var sjöfarten. På den tiden hade Mälaren direktkontakt med Östersjön och Birka hade därför ett perfekt läge med en skyddad hamn. Efter Birka växte andra städer fram. Vissa var primära handelsstäder, medan andra hade handel som komplement till ett politiskt eller religiöst centrum. Städerna utvecklades alltmer till mötesplatser där varor och tjänster utväxlades. Dessa utbyten och möten människor emellan ledde till att staden allt eftersom fick fler och andra funktioner och att exempelvis bostäder, service, administration, kultur och nöjen tillkom. En teori kring namnet Falun är att det har sitt ursprung från ordet fala som betyder marknadsplats (Östberg 1978). Ur ett historiskt perspektiv var det i stor utsträckning handeln som byggde städerna och detta gäller alltjämt. Om det inte finns någon handel finns det inte heller någon stad… (även om en stadskärna har och ska ha fler delar än just handel) eller vad tycker du?  
 
Sedan finns det t.ex. Elon Musk som planerar att bygga en egen stad, Snailbrook. Han har köpt ett område på minst 1 400 hektar i närheten av Austin, Texas. Tanken är att de anställda i hans verksamheter ska kunna bo och leva förmånligt där. Det ska finnas faciliteter som gym, idrottsanläggning och ev. en mindre skola. Hur hans planer på stadskärna är förtäljer inte informationen. Intressant är att just nu i samtal med kollegor över landet höra att de som under de senaste åren ställt om lediga butikslokaler till kontor, restauranger och i en del fall till boende inte sällan ångrar sig. Butiker vill in i städerna men det finns inte plats för dem. En strategi för utveckling av stadskärnan med politiska beslut kopplade till sig är bra. Men strategier blir ofta hyllvärmare och hamnar längre och längre in i förråden, innan de slutligen slängs. Det är onödigt och inte så hållbart då det ofta är tryckta skrifter, men det är framför allt förödande för utvecklingen. I Falun har vi vår strategi #Falunhänder som fullmäktige ställde sig bakom 2018. Den ligger inte och dammar! Vill du läsa den finns länken här.

Lasse Westin,
Centrumutvecklare i Falun