Den kreativa klassen – kom hit!

Jag har för länge sedan skrivit om Richard Florida, så nu är det dags igen, men från en annan vinkel.

Floridas bok ”The Rise of the Creative Class” från 2002 (“Den kreativa klassen: människor som formar vår framtid”) är en inflytelserik analys av hur kreativa yrken påverkar ekonomi och samhälle. Har du inte läst den, gör det! Florida beskriver framväxten av en ny samhällsklass – den ”kreativa klassen” – som han anser är drivkraften bakom ekonomisk tillväxt och innovation i moderna städer. Vilken stad vill inte vara en sådan?

Denna grupp innefattar människor i kreativa yrken, såsom konstnärer, forskare, ingenjörer, designers och entreprenörer. Florida menar att dessa individer skapar värden genom sina förmågor i att tänka innovativt och i att skapa nya idéer och teknologier. Denna typ av människor (även andra) har krav på sin stad. Det ska finnas ett brett kulturellt utbud som är lättillgängligt att nyttja. Många som tillhör den typen av “grupp” har önskemål om att ha tillgång till ett rikt friluftsliv och förespråkar ofta en hållbar och medvetenhet livsstil. Jag kan ju i sammanhanget skjuta in att 87,2% av faluborna gillar cykelstråken i Falun.

Om vi ska locka nya medborgare till vår stad måste vi bli bättre på att berätta om alla möjligheter och utbud som finns i Falun! Det är klassisk platsmarknadsföring som bara kan bli bättre… Vi behöver inte åka alltför långt söderut för att se att det finns attraktiva arbeten i högteknologiska innovativa miljöer, men att de har svårt att locka människor till att bosätta sig i städerna, eftersom det saknas det som den kreativa klassen kräver.
Nya medborgare har generellt höga krav på sin nya bostadsort om en flytt ska vara aktuell.

Falun har helt klart mycket som lockar den kreativa klassen, vilket vi ser på inte minst de som flyttar hit. Men sedan lång tid tillbaka behöver Falun ett center för innovation och nytänkande. Då är lätt att hänvisa till att det finns via regionala satsningar, eftersom våra städer är för små för att ha egna. Det kan man så klart hålla med om (även om inte jag gör det). Falun har behov av ett coworking space, men vi har tyvärr inte kommit längre än till studiebesök och dialoger än så länge.

Det sker något när kreativa, prestigelösa, sköna människor träffas och hänger. Då blir det ett innovationscenter, och det får man på köpet via ett CO-space! Det kan låta flummigt och dyrt, men jag vet vad det innebär och vad det för med sig.

Florida lyfter fram att ekonomier tidigare har dominerats av jordbruks-, industri- och tjänstesektorerna, men att vi nu har gått in i en kreativ era där kreativitet och kunskap är de viktigaste resurserna. Den kreativa klassen, som han uppskattar består av cirka 30 procent av arbetskraften i västvärlden, är en heterogen grupp men delar ett behov av att arbeta med kreativt problemlösande och har en hög grad av självständighet i sina jobb. Detta är en ny form av klass som skiljer sig från traditionella socioekonomiska grupper genom sina värderingar och preferenser för arbetsmiljöer som främjar kreativt uttryck och självförverkligande.

Tolerans, talang och teknologi: Florida introducerar ”3T-modellen” som en avgörande ram för hur städer kan locka och behålla den kreativa klassen:

1. Talang
En stad måste ha en hög andel utbildade individer och tillgång till spetskompetens. Talang är centralt för ekonomisk utveckling och innovation.

2. Tolerans
För att dra till sig kreativa människor bör en stad vara öppen och tolerant gentemot mångfald, inklusive etnisk, kulturell och sexuell mångfald. Florida menar att den kreativa klassen trivs bäst i socialt och kulturellt öppna miljöer.

3. Teknologi
Teknologisk infrastruktur och en närhet till innovativa kluster är avgörande. Teknologi och forskning bidrar till att skapa miljöer som ständigt anpassar sig och utvecklas.

Betydelsen av livskvalitet och ”bohemindex”
En central del av Floridas teori är att arbetsliv och fritid flyter samman för den kreativa klassen. Igenkänning på den? De söker sig till städer med livfulla kulturliv, rikligt med rekreationsmöjligheter och attraktiva boendemiljöer. Florida använder begreppet ”bohemindex” för att mäta en stads kulturella och sociala öppenhet, som han menar korrelerar med ekonomisk tillväxt.

Kritik och påverkan
Boken har stor påverkan på stadsplanering och ekonomisk utveckling, särskilt i Nordamerika och Europa, där många städer har försökt locka den kreativa klassen genom att investera i kultur, teknologi och stadsutveckling. Kritikerna menar dock att Floridas modell riskerar att leda till gentrifiering, höjda levnadskostnader och sociala klyftor. Genom att locka kreativa yrkesgrupper kan stadsdelar tränga undan låginkomstagare och förlora den mångfald som först attraherar den kreativa klassen. Tja, det är bara att kika in vad som händer med Södermalm i Stockholm (både positiva och negativa effekter).

Slutsats
Boken beskriver en vision där kreativitet och innovation är kärnan i ekonomisk och social utveckling. Florida betonar vikten av att skapa miljöer som främjar kreativitet, mångfald och teknik för att stärka den lokala ekonomin och konkurrensen. Denna teori har omdefinierat hur vi förstår ekonomisk tillväxt i städer och gjort frågor om livskvalitet och kulturell öppenhet till centrala aspekter i stadsplaneringen. Vad har du själv för tankar om detta? Skicka in dina tankar till lasse@centralastadsrum.se

Musiktips: “Coming home” med Battering Ram som spelar på Rökbacken lördag 29 mars.

Lasse